Regler för kolonistugor

Vilka regler gäller för kolonistugor egentligen? Att äga en kolonistuga är för många storstadsbor det andningshål man behöver. Man kan, efter en stressig dag på jobbet, åka ut till sin kolonistuga och väl där ta hand om trädgården, pyssla med diverse småarbeten och bara vistas i den friska luften. Kolonistugan blir en praktisk såväl som mer harmonisk plats att spendera tid i.

Det finns dock vissa saker att tänka på gällande en kolonistuga. För det första så kommer man att vara en del av en samhörighet och därmed också vara bunden till olika förhållningsregler.

Man har, kort sagt, grannar bestående av likasinnade som även de använder sin kolonistuga som en plats för lite själslig rekreation och för att exempelvis odla. Tillsammans med dessa grannar så delar man exempelvis på gemensamma utrymmen såsom toaletter och duschutrymmen.

En kolonistuga har ofta eget vatten indraget, men detta enbart för sommaren och då enbart för att exempelvis kunna laga mat och för att vattna sin trädgård. Det blir lite som att leva på en camping, men där man har en mer fast plats i form av sin egen stuga.

Gemensamma regler och stadgar

Alla kolonilotter har gemensamma regler uppsatta för medlemmarna att följa och dessa gäller allt från hur pass stor en stuga får vara, vilken färg den ska vara i samt hur höga exempelvis staket eller häckar får vara. Reglerna gäller även för exempelvis volym och hur sent på kvällarna musik får spelas samt för städning och skötsel av de utrymmen man har gemensamt.

Andra regler att ta hänsyn till gäller exempelvis försäljning. En kolonistuga innebär att man arrenderar en mark som kommunen äger. Det gör att försäljning - och köp - av en kolonistuga ser lite annorlunda ut jämfört med hur en vanlig försäljning ser ut. Först och främst - här utgår vi från Stockholm - så finns det en övre gräns för hur mycket kolonistugan ska kosta. En värderingsman värderar stugan och sätter ett pris på den. Det sker ingen budgivning och det blir därför heller inte de där extrema priserna som annars är legio i samband med att exempelvis en vanlig sommarstuga ligger ute till försäljning.

Försäljningen sker dessutom baserat på ett kösystem. Vill du själv köpa en kolonilott så ska du anmäla dig till ett kössystem och vänta in din tur i hackordningen. Det kan ta tid - och det kan gå fort, beroende helt på var i Sverige du bor samt vilken koloniförening det handlar om.

Kan jag bygga ett Attefallshus på min kolonilott?

Ett Attefallshus kan byggas utan ett bygglov så länge det finns en befintlig byggnad på tomten. Det är inte ovanligt att se att en äldre sommarstuga fasas ut genom att ägaren bygger ett Attefallshus och snarare använder den byggnaden än den befintliga. Något som också ligger helt inom ramarna för hus man får agera.

Men, detta tillvägagångssätt är inte gångbart sett till en kolonistuga. Där måste man alltid ansöka om ett bygglov och ha ett godkännande från föreningen. Vilket, milt uttryckt, är svårt att få.

Detta gäller förövrigt nästan alla typer av förändringar på kolonistugan: ommålning, byggen av veranda, byta färg på tak, bygga högre plank, bygga förråd eller växthus. Där måste du ansöka om ett bygglov och du måste ha ett godkännande från föreningen. Reglerna är lite speciella för kolonier, men det är också - i ärlighetens namn - en del av charmen med det hela.